Hjärtrytmrubbning, eller arytmi som det även kallas, är en störning i hjärtats rytm. Hjärtat slår då för snabbt, för långsamt eller oregelbundet.
Arytmi påverkas av många olika tillstånd och ämnen. Hjärtrytmrubbningar kan till exempel ofta uppstå vid kranskärlssjukdom eller efter att en hjärtinfarkt har läkt. Även diabetes, högt blodtryck, lungsjukdomen KOL samt alkohol och en del läkemedel kan orsaka arytmier. Beroende på hur hjärtrytmen är störd kan arytmi yttra sig på olika sätt. Hjärtklappning, yrsel, svimningar, andfåddhet, panikångest, trötthet och obehagskänslor i bröstet är vanliga symtom.
Att hjärtat kan slå ett extraslag är inte ovanligt och ofta ofarligt. Men är det kraftiga ihållande rubbningar i hjärtats kammare kan dessa ge så svåra symtom att de leder till döden. Om man har en oregelbunden hjärtrytm längre än några timmar bör man söka vård. Känner du dig dålig ska du söka vård akut. Så länge symtomen är lindriga eller obefintliga kräver hjärtklappningar eller extra slag ingen åtgärd om det inte finns en annan underliggande hjärtsjukdom. För de som är i behov av behandling finns t ex läkemedel, i första hand rör det sig om blodförtunnande mediciner. Man kan även genomgå ett ingrepp, en så kallad ablation, då en liten skada skapas som bryter den felaktiga elektriska impulsbanan. Vid bradykardi, när hjärtat slår för långsamt, kan i många fall en pacemaker hjälpa.
En dold folksjukdom
En av de vanligaste formerna av arytmi är förmaksflimmer. Hjärtat slår då oregelbundet och ofta även snabbare. Det kan inte pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. För det mesta märks inga andra symtom, men vid värre besvär kan man få andnöd, svettas, må illa, känna sig svag, drabbas av yrsel, illamående, smärta i bröstet och svimma. Det är även möjligt att ha förmaksflimmer utan att veta om det.
– Två tredjedelar av de som har förmaksflimmer får symtom, medan den resterande tredjedelen inte känner någonting, säger Mårten Rosenqvist, professor och överläkare vid Karolinska institutet och Danderyds sjukhus.
Minst 250 000 svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Risken att drabbas ökar med stigande ålder och förekommer bland såväl män som kvinnor.
– Förmaksflimmer behandlas för det mesta med mediciner som stabiliserar rytmen men det blir allt vanligare att behandla patienter med besvärande symptom med så kallad ablation. Vid en ablation elimineras de områden med värmeenergi vilket gör att flimret inte längre kan uppstå, säger Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, Arrhythmia Center. Resultaten med ablation har under de senare åren blivit allt bättre säger Tack vare ny teknik blir allt fler patienter botade och komplikationsrisken vid en ablation är väldigt liten.
Viktigt förebygga stroke
Förmaksflimmer innebär en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke oavsett om man känner av symtomen eller inte. Risken för stroke ökar dessutom med åldern. Om du har förmaksflimmer och är en man mellan 75 och 76 år löper du cirka 30 procents risk att drabbas av stroke de närmaste fem åren. Kvinnligt kön är en oberoende riskfaktor för att drabbas av stroke om man har flimmer, så en 75-årig i övrigt frisk kvinna löper större risk än en jämnårig i övrigt frisk man. Inom forskningen pågår nu projekt för att i större utsträckning försöka identifiera riskpatienter med förmaksflimmer och för att sätta in blodförtunnande medicinering innan de drabbas av stroke.
– Varje år drabbas omkring 6 000 svenskar med förmaksflimmer av stroke. Det leder till stora konsekvenser, inte minst lidande för den enskilde individen men även i form av vårdkostnader. Med blodförtunnande mediciner minskar risken att drabbas av stroke med 70 procent. Tyvärr är det många patienter som inte behandlas, även i de fall då det finns en klar diagnos. Därför är det så viktigt att hitta de som har sjukdomen och att de får behandling, säger Mårten Rosenqvist.