IBS, Irritable Bowel Syndrome, drabbar mellan 10-15 % av den vuxna befolkningen och räknas till en av våra stora folksjukdomar.
Mag- och tarmproblem är aldrig roliga, och ännu mindre roliga blir de om de återkommer och påverkar vardagslivet. Mer än var tionde svensk lider av överkänslig tarm eller IBS, Irritable Bowel Syndrome, som tillståndet kallas. Sjukdomen innebär i princip att man har en funktionell mag- och tarmstörning. Trots att det medicinskt sett är en godartad sjukdom kan den orsaka mycket besvär.
– Hur sjukdomen upplevs är ofta väldigt individuellt. Det finns många med IBS som inte ens känner att de behöver uppsöka läkare och de som har så svåra problem att de blir invalida, säger Lars Agréus, professor vid Centrum på Karolinska Institutet.
Noga utredning krävs för diagnos
Typiska symptom för IBS är gaser i magen, buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar när man tömt tarmen, oregelbundna avföringsvanor och en förändrad konsistens på avföringen. Besvären kan komma och gå, förvärras och förbättras. En tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen behöver dock inte innebära att man har sjukdomen. Är besvären ihållande och pågår under flera månader bör man dock uppsöka läkare och se om det går att ställa diagnos.
– Trots att sjukdomen kan vara ganska diffus kan man genom att utesluta en del lätt-testade saker, som till exempel laktos- och glutenintolerans, ställa en säker diagnos, säger Lars Agréus.
Diagnosen ställs efter en noggrann genomgång av patientens symptom och en eventuell skräddarsyss utredning. En eventuell utredning kan bestå av avföringsprov, blodprov, rektoskopi eller koloskopi.
– Är man över 50 år när besvären börjar och framför allt om man även och drabbas av blod i avföringen ska man dock vara extar vaksam på om det istället kan vara tjocktarmscancer man lider av, och låta sig koloskoperas, säger Lars Agréus.
Magsjuka kan trigga igång IBS
IBS är vanligast hos kvinnor (tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män) i framförallt de yngre generationerna. Det finns många teorier om IBS uppkomst, men än så länge vet man inte varför vissa drabbas och andra inte.
– Det är antagligen en samverkan av flera faktorer. Det verkar till exempel finnas en ärftlig faktor. Man har också studerat om det kan vara en störning i tarmens nervsystem eller muskelceller, eller ha något med tarmfloran att göra. Man har också kunnat se att många får IBS efter magsjuka/tarminfektion, att den triggar igång sjukdomen, berättar Lars Agréus.
Sjukdomen orsakas inte av psykologiska faktorer men upplevelsen av symptomen påverkas av hur man mår psykiskt.
Lyssna på din kropp
Tyvärr finns det idag inget botemedel mot IBS, men det finns saker man kan göra som lindrar. En första steg i en bra behandling är att få diagnosen. Då vet man vad man lider av och kan känna ett visst lugn i det. Förutom mediciner som smärtlindrar och får igång eller stoppar magen, är det viktigt att ha en sund livsstil, att äta rätt och regelbundet och motionera. Stress, snabbmat och att inte gå på toaletten när man behöver det förvärrar ofta symptomen. Det finns även studier som visat att kognitiv beteendeterapi och hypnos kan ha positiv effekt.
När det gäller kosten kan det vara olika från person till person vilka livsmedel som passar bäst. Fiberrik kost kan ibland vara bra vid förstoppning men kan ge gasbesvär. Vid gasbesvär kan kolsyrade drycker, tuggummituggande, lök, bönor och kål öka besvären. Fett kan förvärra symptomen.
– Man ska äta och leva på det sätt som passar ens egen mage bäst och som man tycker fungerar. Lyssna på kroppen. Vänta till exempel inte med att gå på toaletten utan gå när du behöver, råder Lars Agréus.
Ett bra sätt att få stöd och råd för att hantera och leva med sjukdomen är att besöka en IBS-skola som finns på vissa sjukhus, framförallt i storstäderna.
– Bara att få kunskap om sjukdomen och veta vad den handlar om ger för många en trygghet, säger Lars Agréus. Man kan även få stöd och hjälp genom Mag- och Tarmsjukas Riksförbund.
Mer information: www.magotarm.se