Ideligen slår pressen larm om olika gifter i maten, dricksvattnet och våra kläder. För en konsument är det svårt att veta exakt hur farliga ämnena egentligen är. Det kanske är dags att ta det säkra före det osäkra och börja “kemikaliebanta”.
Att det finns allvarliga risker med kemikalier är forskarna eniga om. Ett exempel är de ämnen som finns i plaster i barnens vardag, t ex leksaker och nappflaskor. Här har man sett att dessa ämnen kan orsaka allt från cancer till skador i arvsmassan och sämre fruktsamhet. Länge har vi vetat att grönsaker med bekämpningsmedelsrester är hälsovådligt och det finns rön som påvisar ökad östrogenhalt i våra vatten, vilket knappast är hälsosamt.
Så hur farligt lever vi och vad kan man göra för att undvika de värsta fällorna? Ethel Forsberg, samhällsbyggnadsdirektör på Region Gotland och tidigare generaldirektör för Kemikalieinspektionen, har nyligen gett ut boken “Makt, plast, gift och våra barn”. Hon menar att det finns alla skäl att vara försiktig.
– Vad gäller hormonstörande ämnen så vet vi att de kan öka ångest, allergier, autism, fetma och mycket annat. Hormonsystemen utvecklas från foster till ungefär 20 års ålder så det blir med andra ord en lång exponering.
Den största boven, anser hon, är plast eftersom den kan innehålla många farliga kemikalier. Ethel Forsberg skulle vilja se en väsentligt mycket bättre lagstiftning. Men det krävs mer forskning eftersom regleringar måste ha fakta att stödja sig på.
– När det gäller maten har vi ju innehållsförteckningar. Så det är inte vettigt att konsumenten inte har rätt att veta vad som finns i själva plastflaskan som de köpt sitt mineralvatten i. Eller kunna påverka när fastighetsägare gör s k reliningar i plast vid stambyten, vilket har som resultat att den hormonstörande kemikalien Bisfenol A läcker ut i kranvattnet.
Så vad kan vi enskilda konsumenter göra för att “kemikaliebanta” hemmet?
– Det är främst tre saker som man bör tänka på. Köp miljömärkt av allt – mat, kläder, leksaker, elektronik i den mån den går att hitta. Släng plastleksaker som är äldre än 4-5 år. Efter det har EU skärpt kraven så de nya är bättre. Och slutligen, vädra ordentligt runt datorer och annan elektronik, avslutar Ethel Forsberg.
