Att inte kunna kontrollera sin blåsa är mycket vanligare än vi tror och det finns hjälp att ta till för såväl män som kvinnor.
Urininkontinens kan innebära flera olika sorters besvär. Det kan t ex handla om ansträngningsinkontinens, orsakat av vardagliga fysiska ansträngningar som nysningar, skratt eller lyft. Denna form innebär att slutmuskeln mellan blåsan och urinröret inte kan hålla tätt när den utsätts för tryck från buken. En annan typ är trängningsinkontinens då urinblåsans tömningsmuskel har onormala sammandragningar som gör att man blir kissnödig även om blåsan inte är full. Det är en del av överaktiv blåsa, som också ger ett plötsligt och kraftigt behov av att kissa. Är man drabbad av överaktiv blåsa känner man sig kissnödig trots att det bara finns lite urin i blåsan. Oftast kommer trängningen hastigt och är svår att hejda. En tredje variant är blandinkontinens som är en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Vid överrinningsinkontinens kan blåsan inte tömmas som den ska och urin läcker ut när blåsan är full.
Bland kvinnor tillhör två typer de vanligaste, berättar Johanna Sjögren, sjukgymnast och uroterapeut på Bäckenbottencentrum vid Skåne universitetssjukhus.
– Ansträngningsinkontinens är en av de vanligaste formerna, vilken ofta kan uppstå när man har fått barn. Den andra typen är trängningsinkontinens och drabbar en stor grupp kvinnor, de allra flesta har kommit in i klimakteriet.
– Hos män är det vanligast att drabbas av urininkontinens när man bli äldre, delvis för att kroppen ändras men det kan även ske i samband med att man har fått en stroke. I yngre åldrar kan det uppstå framför allt efter en operation, t ex en prostatektomi då prostatakörteln opereras bort eller vid ryggmärgsskador, MS eller Parkinsons sjukdom bland annat, säger Lars Malmberg, urolog på Skånes universitetssjukhus.
En annan orsak till besvär kan vara godartad prostataförstoring, en förstoring av prostatan som inte beror på allvarlig sjukdom och kan drabba män i 40-60-årsåldern. De vanligaste symtomen är problem med att tömma urinblåsan.
– Man får svårt att hålla sig, det blir bråttom till toaletten och ofta behöver man gå upp på natten och kissa, förklarar Lars Malmberg.
Idag finns det goda möjligheter att behandla urininkontinens både hos män och kvinnor. Vilken typ av behandling som sätts in beror på vilken form av urinläckage man lider av. En viktig del är att göra en grundlig utredning för att förstå orsaken. Man tar då reda på vilka vanor patienten har, bland annat vad gäller hur mycket och ofta man dricker och hur ofta man går på toaletten. Om man som man har trängningsinkontinens t ex kan besvären minska om man tänker på att träna blåsan genom att försöka låta bli att kissa alltför ofta. Beror urinläckaget däremot på överrinningsinkontinens görs ofta en prostataoperation. När det gäller behandling för kvinnor utgör bäckenbottenträning, knipövningar, basen för inkontinensbehandling.
– Här är det viktigt att få bra hjälp och stöd med hur övningarna ska göras, säger Johanna Sjögren. Det gäller att hitta rätt delar av programmen och att träna på rätt sätt. Det är helt andra muskler än man kanske är van vid att träna och då måste det göras funktionellt för att det ska ge effekt.
Rör det sig om väldigt stora besvär med läckage brukar det dock sällan hjälpa endast med bäckenbottenträning. Då finns det olika operationer samt läkemedel som kan bidra till en bättre effekt.
Besvär med urinläckage är idag ett utbrett problem. Drygt en halv miljon svenskar lider av inkontinens. Ändå saknas det mycket kunskap kring behandling, visar en ny studie av Statens beredning för medicinsk utvärdering. Att inte kunna kontrollera sin blåsa är för många mycket pinsamt och tabubelagt, något som Lars Malmberg tror har en stor påverkan.
– Urininkontinens är ett ganska så tabubelagt och undanskymt område. Dessutom skulle mer pengar behöva gå till forskning för att bland annat kunna förstå de bakomliggande orsakerna bättre.