Hornhinnesjukdomen keratokonus debuterar ofta i ung ålder och synen blir gradvis sämre. Men med hjälp av en ny typ av behandling kan många se normalt igen.
Keratokonus drabbar omkring 1 på 2000 personer i Sverige, oftast män och akademiker. Orsakerna bakom sjukdomen är i stort sett okänd, även om miljöfaktorer och ärftliga faktorer till viss del kan spela in. Symtomen börjar normalt under tonåren. Synen försämras på grund av en förtunning av hornhinnan. Till slut börjar den att bukta fram och antar en ”toppig” form med brytningsfel och desto sämre syn som följd. Bilder blir suddiga och förvrängda och många ser multipla bilder av ett och samma föremål. Allra sämst ser man vid dålig eller dimmig belysning.
Ny effektiv behandling
I det tidiga skedet kan brytningsfelen korrigeras med hjälp av glasögon och efter en tid med hårda kontaktlinser. Men om sjukdomen förvärras och förblir obehandlad kan svårare brytningsfel uppstå och synen kan försvinna nästan helt och hållet. Många drabbas också av trötthet i ögonen och huvudvärk. Ofta åtgärdas det genom hornhinnetransplantation men numera finns det en mer effektiv behandlingsmetod som blir allt vanligare. Vid metoden, som kallas corneal crosslinking, härdas hornhinnan med ultraviolett ljus, vilket stoppar sjukdomens förlopp.
Anders forskar om keratokonus
Anders Behndig, professor i oftalmiatrik, arbetar som överläkare vid ögonkliniken på Norrlands universitetssjukhus och är specialist i ögonsjukdomar med inriktning på kirurgi inom ögats främre segment. Ett av hans huvudsakliga forskningsprojekt handlar om att titta närmare på de biokemiska effekterna av keratokonus och möjligheterna med crosslinking. Med hjälp av metoden går det att stoppa sjukdomsförloppet och även göra en viss förbättring av synen, berättar Anders.
– Det finns stora chanser att sjukdomen stannar i det läget och med hjälp av glasögon kan många få tillbaka sin syn.
En av fördelarna med crosslinking är att den är skonsam då ingen vävnad behöver tas bort. Men det finns samtidigt möjlighet till förbättring av metoden vilket Anders undersöker närmare i sitt arbete.
– Framför allt hoppas jag att forskningen kan leda fram till att slutresultatet med crosslinking blir bättre. För vissa patienter blir inte förbättringen lika bra efter behandlingen. Vad det beror på är än så länge oklart, men vi arbetar bland annat med att modifiera genom mängden strålning och tid.
Viktigt att behandla tidigt
Även om keratokonus stannar av i 40-årsåldern är det en besvärlig sjukdom för de som drabbas, berättar Anders.
– Att få en försämrad syn i sig är så klart påfrestande, men det får även andra konsekvenser. I det moderna samhället är vi allt mer beroende av att ha en bra syn. Det är få yrken idag som inte ställer stora krav på att vi ska se bra. Unga killar och tjejer kan få problem med studier, yrkesval eller att ta körkort. Därför är det så viktigt att behandling sätts in i ett så tidigt skede som möjligt.