Redan på 1950-talet kunde man se att maten som befolkningen åt i länderna runt Medelhavet ledde till bättre hälsa och längre liv. Kosten kan både förebygga sjukdomar och ge ökad livskvalitet.
För några år sedan kom den första stora genomgången av medelhavskosten och dess koppling till hälsa där 1,5 miljoner människor deltog. Samtliga studier visade på längre livslängd, minskad risk för hjärt-kärlsjukomar, cancer och demens. Medelhavsdieten består av grönsaker, fisk och skaldjur, nötter och mandel, omättade fetter, både enkel och fleromättade genom till exempel olivolja, men även hel del ärtor och bönor, vilket ofta var basmaten i Italien på 1950-talet.
– Även måttlig alkoholkonsumtion, det vill säga, ett halvt glas vin per dag, brukar ingå i den så kallade medelhavsmaten. Framförallt är det kombinationen av alla dessa födoämnen som är bra och har positiv effekt på vikt, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Bättre livskvalitet
Dessutom visar det sig att maten kan ha inverkan på livskvalitén. För några år sedan presenterades en studie i European Journal of Clinical Nutrition där 11 000 universitetsstudenter studerades under fyra års tid. Personer som åt mer medelhavskost (framförallt grönsaker, fisk och olivolja) upplevde sig ha bättre livskvalitet vad gäller fysiskt och psykiskt välbefinnande än de som inte gjorde det.
– De mentala effekterna har även undersökts i en australiensisk studie, där de som åt mycket frukt och grönsaker hade bättre koncentration och var allmänt lyckligare, säger Mai-Lis. Det är väldigt intressant att kosten kan ha sådana effekter. Till stor del handlar det ju om kemi och hur hjärnan påverkas av det vi äter.
Dra ner på mejeriprodukter
Bästa sättet att få i sig mer frukt och grönt är enligt Hellénius att bestämma sig redan i mataffären. Halva korgen bör fyllas med fräscha grönsaker samt ärtor och bönor som innehåller gott om fullvärdigt protein, kolhydrater i form av gelbildande fibrer och vitaminer. Lägg sedan till lite fisk, kött, nötter och olja. Vid mejeridisken måste vi däremot tänka om lite.
– Grädde, fil och crème fraiche är en stor del av svensk basmat, det sitter djupt rotat sedan länge. Genom att välja bort animaliska fetter i såsen och basera dem på till exempel olivolja kommer man en bit till på vägen. Du kan med gott samvete avsluta med att ta något sött på maten – precis som i Italien och Grekland. Vi får inte glömma bort att maten också står för lust och njutning.
LÄS MER: Medelhavskosten bra för minnet