Två dagar i sträck kunde Karin Fransson Sundquist ligga och gråta veckan innan menstruation. Hon kände sig orkeslös och apatisk och fick kraftig huvudvärk när mensen väl kom. Till slut sökte hon hjälp och fick veta att besvären berodde på PMDS.
Det hela började för några år sedan. Sedan tidigare hade Karin länge haft besvär av PMS av mer lindrig och vanligt förekommande karaktär. Hon kunde känna sig lite nere, tvär och godissugen någon vecka innan menstruation. Symptomen började dock sakta men säkert eskalera och när hon var i 33-årsåldern satte det igång ordentligt. Samtidigt som Karin gick igenom svåra händelser i privatlivet tilltog besvären kraftigt. En vecka innan mens kände hon sig orkeslös och apatisk.
Detta gick sedan över till depressioner som blev värre och värre. Hon drabbades av plötsliga attacker av gråt utan uppenbar anledning. Förra sommaren låg hon och grät konstant två dagar innan mens. Så fort hennes dåvarande pojkvän visade en tendens till att gå hem började hon gråta. På hennes jobb på bensinmacken brast hon ut i tårar så snart hon kom ut på lagret.
– Det var hemskt. Jag fungerade inte. Ibland orkade jag inte med barnen och när jag mådde som sämst tyckte jag att jag var en dålig mamma, berättar hon.
Besvären berodde på PMDS
När mensen väl kom avtog de psykiska symptomen. Men under menstruationen drabbades Karin av stark huvudvärk och blev väldigt trött. Till slut kom hon till en punkt då hon inte orkade med besvären längre och bestämde sig för att söka hjälp. Hon började söka information på nätet och hittade en privatklinik i Gävle där hon fick tid en månad senare. Karin åkte till Gävle och fick där träffa en läkare.
– Läkaren tog fram ett tomt A4-papper för att anteckna och sedan fick jag berätta om hur jag hade det. Hon satt länge och lyssnade, noggrant om alla mina upplevelser och symtom. Sedan tittade hon på mig, ruskade på huvudet och sa att så här ska du inte ha det.
Karin fick reda på att besvären berodde på PMDS, premenstruell dysforiskt syndrom. Omkring 20 procent av alla kvinnor lider av PMS, premenstruellt syndrom, medan ca 3-5 procent lider av PMDS, den svårare och mer besvärliga varianten. Premenstruella besvär har att göra med de kvinnliga hormonerna. Progesteron är ett gulkroppshormon som har betydelse för befruktning och graviditet. Detta stiger först kraftigt och sjunker sedan lika kraftigt. Kvinnor med en ökad känslighet för de produkter som bildas när progesteronet bryts ner i andra molekyler får svårare premenstruella besvär än andra. Mötet med läkaren blev vändpunkten för Karin.
– Jag gick därifrån alldeles lyrisk. Läkaren var helt fantastisk. Det var helt otroligt att få komma till någon som lyssnade på mig och kunde hjälpa mig med detta. Och att få reda på att det inte är fel på mig, det är mina hormoner det är fel på, säger Karin.
SSRI-preparat hjälpte
Förutom att lämna en grundlig redogörelse fick hon även genomgå en undersökning med vaginalt ultraljud för att se att allt såg bra ut. Sedan fick Karin SSRI-preparatet Premalex utskrivet. Vid PMDS finns det olika behandlingsvägar. De som är mest utprövade och har visat sig ha mest effekt är så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare, antidepressiva läkemedel som ingår i SSRI-gruppen. Karin fick börja ta en tablett om dagen i tre veckor från ägglossning och hela menstruationen ut. Numera känner hon fortfarande av besvären men de är av betydligt mildare karaktär än tidigare. Efter att ha tagit escitalopram under några perioder har Karin nu börjat trappa ner. Ibland tar hon det när känslorna av apati kommer smygande, andra gånger tar hon inget alls.
– Jag kan känna av på ett annat sätt när jag behöver ta medicinen eller inte. Jag vill leva bättre och gärna utan att ta tabletter. Men det är en trygghet att veta att de finns. Nu fungerar jag som en människa ska göra, säger hon.
Hon drabbas inte längre av perioder av depressioner, blir apatisk eller får gråtanfall i samma utsträckning. Hon själv, och hennes familj, ser nu att hon mår mycket bättre och hon känner sig bättre som mamma och sambo. Karin försöker även att ta hand om sig själv bättre och fokusera på sitt eget välmående vilket är till hjälp under de svåra perioderna.
– Istället för att ställa mig och laga middag och fixa hemma innan jag går till jobbet lägger jag mig och vilar. När jag är mer utvilad orkar jag med förändringarna i kroppen bättre.
Få som pratar om PMDS
Hon tror att det är många som inte har kunskap om PMDS, inte vågar söka hjälp eller inte heller vill erkänna att de lider av det. Det har betraktats som ett kvinnligt bekymmer menar Karin som man inte har pratat så mycket om bland äldre generationer.
– Jag är väldigt öppen av mig som person och har lätt för att prata med andra. Men jag själv visste inte om att det fanns något som hette PMDS, att det var därför jag kunde gråta mig igenom två dygn. Ingen ska behöva gå omkring och må så dåligt, det finns hjälp att få och folk som verkligen lyssnar.