Över en miljon människor är hörselskadade i Sverige. Hörseln är ett känsligt sinne, men också det enda sinnet som vi kan återskapa på teknisk väg.
När hårcellerna dör
Det är vanligt att vi börjar höra sämre när vi blir äldre och det är oftast diskanthörseln, förmågan att höra de höga frekvenserna, som blir sämre. Konsonanterna i talet faller ofta bort eftersom de ligger vid de högre frekvensområdena och man kan få svårt att uppfatta vad andra människor säger.
– När vi åldras minskar hårcellerna i örat. Processen börjar redan när vi är i 20-års åldern och när vi är runt 70 år är cirka hälften av de yttre hårcellerna och en fjärdedel av de inre hårcellerna borta, förklarar Helge Rask-Andersen, professor och öronkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Helge Rask-Andersen
Att det är så vanligt med sämre hörsel på äldre dar beror på att vi just har så få hårceller, cirka 15 000 per öra. I ögat till exempel finns det miljoner av fotoreceptorer.
Vid åldersrelaterad hörselnedsättning blir man oftast ljudkänslig och inte helt döv.
– Det beror på att det är de yttre hårcellerna som försvinner, och det är dem som modulerar de inre hårcellerna som vi egentligen hör med, säger Helge Rask-Andersen.
De yttre hårcellerna ansvarar alltså för att förstärka svaga ljud och för att sortera bland ljud, Man har svårare att uppfatta vad som sägs i en stimmig miljö och man kan bli ljudkänslig. Det går inte att bota den här typen av hörselskada men hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel som förstärkning av dörr- och telefonsignal gör stor skillnad.
På teknisk väg
Skulle man förlora hårcellerna till den grad att man blir nästan eller helt döv kan man idag operera in ett så kallat cochleaimplantat (CI). En revolutionerande behandling som i princip återskapar mycket av hörseln hos patienten.
Ljudet som implantatet fångar upp görs om till ett 6-kanaligt frekvensspecifikt band som sänds via radiovågor till en mottagare under huden.
– Mottagaren demodulerar signalen och stimulerar kvarvarande nervceller i hörselsnäckan på ett mer eller mindre frekvensspecifikt sätt, förklarar Helge Rask-Andersen. 25 mikrosekunders pulser som är bifasiska alstras från varje elektrod, cirka 1000 stycken per sekund.
För många som får ett CI öppnar sig en ny värld och implantatet kan hjälpa både unga och gamla.
Bättre cochleaimplantat
Helge Rask-Andersen och hans forskargrupp är bland annat med i ett EU-projekt, NANOCI, där man försöker förbättra cochleaimplantaten. Tillsammans med åtta andra forskargrupper i Europa försöker de återskapa nervtrådarna ut mot elektroden i implantatet för att minska avståndet mellan nerv och elektrod, så att batterikonsumtionen minskar. Dessutom försöker de förbättra den frekvensspecifika stimuleringen.
– Vi utvecklar även en modell för att odla humana hörselnerver och ser vilka kemiska ämnen som kan få nervcellerna att ändra riktning i örat, berättar Helge Rask-Andersen. För att göra detta använder sig forskarna av så kallad ”time-lapse”teknik för att filma cellerna in vitro, det vill säga i odling utanför kroppen.
Helge Rask-Andersen tittar också på det mänskliga innerörat för att bättre förstå dess funktion och hur ett CI fungerar samt utvecklar bättre kirurgiska metoder vid insättning av CI.
– Det är viktigt att studera den mänskliga hörselsnäckan för att optimalt kunna anpassa implantaten till dess varierande anatomi. Varje snäcka är olik den andra, säger Helge Rask-Andersen.
Han tittar även på möjligheten att återskapa hårcellerna och om man kan få fram stamceller från det mänskliga innerörat och stimulera dem till att utvecklas vidare.