Pappersprassel, skramlande bestick, en spolande kran. För den som lider av hyperacusis, ljudöverkänslighet, upplevs vanliga vardagsljud som otroligt starka och plågsamma.
De mest oskyldiga vardagsljuden irriterar, skär i öronen eller gör fysiskt ont. Även förändring i ljudstyrka kan kännas obehagligt. Cirka åtta procent av befolkningen lider av den här typen av ljudöverkänslighet, men exakt vad hyperacusis beror på är ännu en gåta. Enligt flera teorier rör det sig om en obalans i hjärnans hörselsystem. Det gör att man får svårt att hantera signalerna från hörselcellerna på rätt sätt.
– Precis som med smärta ska hörselsystemet signalera när ett ljud blir för starkt och kan skada hörseln. Men vid hyperacusis går varningssignalerna igång för tidigt och vi känner obehag inför ljud när vi egentligen inte ska göra det, berättar Gerhard Andersson, professor och psykolog vid Linköpings universitet.
Hyperacusis har både fysiologiska och psykologiska orsaker. Det kan uppstå till följd av en skada eller ett trauma, men det kan också vara en del av en neurologisk sjukdom eller utlösas av en depression.
En del av de som lider av hyperacusis har också tinnitus. Och det finns även tinnituspatienter som är känsliga för starka ljud, dock oftast inte i på samma sätt som för de med ljudöverkänslighet. Dessutom hör tinnitus vanligtvis ihop med nedsatt hörsel medan personer med hyperacusis oftast har normal hörsel, förklarar Gerhard.
Undvik att skärma av ljuden
Ljudöverkänslighet innebär en påfrestande tillvaro. Det leder ofta till stress och oro, många isolerar sig eller undviker situationer där de kan att utsättas för ljud. Det är även vanligt att använda öronproppar eller hörselkåpor. Men undvikandet kan i själva verket göra saken värre. När hörselsystemet stängs av från ljud blir man istället ännu mer ljudkänslig.
– Även fast det är vad man helst vill är det viktigt att inte söka sig till tystnaden. Öronen måste få jobba och gradvis vänja sig vid ljuden, säger Gerhard.
Viktigt att söka hjälp
Ljudöverkänslighet kan alltså behandlas och tränas bort till viss del. Genom till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi, får man hjälp att ändra upplevelsen av de jobbiga ljuden och successivt exponeras för dem tills besvären avtar eller till och med försvinner helt.
– Många upplever att de blir bättre av att träna bort sin ljudöverkänslighet, så det finns goda chanser att hitta tillbaka till en fungerande tillvaro igen, berättar Gerhard.
Men KBT kanske inte fungerar för alla. De som upplever besvär i samband med en migränattack kan inte träna bort det till exempel. Däremot kan de kanske bli hjälpta av exempelvis avslappning. Därför är det viktigt att ta kontakt med vården för att utreda vad ljudöverkänsligheten beror på och vad som skulle kunna vara en lämplig behandling.