Trettio procent av alla svenskar över 70 år beräknas lida av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad makuladegeneration.
– Först och främst är det viktigt att skilja mellan den torra och våta makuladegenerationen, berättar Anders Kvanta, professor vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet. Den torra, som ännu inte kan behandlas medicinskt, kännetecknas av att man, på grund av att cellerna dör, långsamt får sämre synskärpa. Detta kan ta flera år men man blir inte blind. Man kan också sakna symptom helt när det gäller torr förändring. Den är däremot avgörande för att makuladegenerationen skall kunna utvecklas till den våta varianten. Här kan förloppet vara mer dramatiskt och kan ske på bara några dagar. De vanligaste symptomen är att man får krokseende eller att ansikten kan se förvrängda ut. Synen i synfältets mitt kan också gå förlorad.
– Men om det inte har gått för långt och man fortfarande har ledsyn, så går den våta makuladegenerationen att behandla med injektioner i ögat. Här ser vi ofta goda resultat, säger Anders.
Forskningen går framåt
Man kan inte förutspå exakt vilka som kan bli drabbade av sjukdomen. Men det finns i princip tre orsaker till dessa förändringar i gula fläcken, fortsätter Anders. Ålder är en, naturligtvis, liksom rökning och ärftliga inslag.
– Den torra makuladegenerationen går som sagt ännu inte att bota. Det pågår dock en intensiv klinisk forskning, bland annat med att försöka bromsa celldöden genom injektioner, men ännu inte på människor. I USA och England har man gjort försök med stamcellsbehandling, så man kan säga att det finns ett ljus i forskningstunneln när det gäller den torra förändringen. Överhuvudtaget har det varit en fantastisk utveckling kring behandlingen av en sjukdom som för bara 20 år sedan ignorerades, avslutar Anders.