Lena Stake drabbades av en plötslig sjukdom som ledde till att hörseln försvann. Med tiden har hon lärt sig leva med sin hörselnedsättning och genom olika hjälpmedel kan livet fungera igen.
En hörselnedsättning kan bero på en rad olika faktorer. Ofta handlar det om miljö, arvsanlag eller ålder men det kan också orsakas av sjukdom. Lena Stake, 62, drabbades mitt i livet av en otäck hjärnhinneinflammation som ledde till att hon tappade hörseln helt och hållet. Lena är utbildad distriktssköterska men har under de senaste femton åren arbetat som verksamhetschef på vårdcentraler. En helt vanlig dag i oktober 2008 förändrades hennes liv. Hon hade suttit i möten hela dagen och var på väg hem.
– Jag minns att jag under promenaden hem tänkte på hur lyckligt lottad jag var, med en underbar familj med make, barn och mitt första barnbarn som just skulle fylla ett år och bli firad kommande helg.
Blev allvarligt sjuk
Senare på kvällen fick hon en akut feberfrossa och hon misstänkte att det var någon influensa och sjukskrev sig dagen efter. En av hennes läkare ringde från vårdcentralen och frågade hur det var. När Lena förklarade hur hon mådde skickade läkaren genast en av medarbetarna för att ta prover på Lena. En stund senare ringde läkaren tillbaka och berättade att infektionsproverna var rejält förhöjda och skickade en remiss till sjukhuset omgående.
Dessvärre förstod inte tjänstgörande läkare och vårdpersonal på sjukhuset hur illa det var ställt med Lena, trots att proverna på kort tid blivit ännu sämre. Hon blev inlagd med diagnosen vinterkräksjuka och blev sämre under natten. På morgonen kom en läkare som förstod hur allvarligt det var och att Lenas liv var i fara. Hon skickades med ambulans till Universitetssjukhuset i Göteborg där det konstaterades att hon hade drabbats av pneumokockmeningit, en bakteriell hjärninflammation. Det är ett mycket allvarligt tillstånd som leder till att trycket stiger mycket snabbt i hjärnan på grund av den kraftiga inflammationen. Om det inte behandlas inom ett par dygn kan det ge dödlig utgång. Många av dem som överlevas får bestående men, bland annat hörselskador.
Hörsel och balans försvann
Lena fick antibiotika men det blev insatt i ett sent skede och hon förlorade hörseln och balansen under det följande dygnet. Hörseln var helt borta på höger öra och på vänster kunde hon höra mycket höga ljud men inget tal alls. Efter ungefär två och en halv månad opererades ett hörselimplantat in, ett så kallat cochleaimplantat.
– Under tiden fram till operationen fick jag kommunicera i skrift. Det var så klart bekymmersamt, men jag var så sjuk att jag inte tänkte så mycket på att jag inte hade någon hörsel och att balansen var utslagen.
Efter en tid började Lena träna varje dag och återfick till sist balansen igen. Med hörseln var det annorlunda. Från att vara fullt hörande ena dagen gick hon till att förlora all hörsel på ett dygn. Men hon bestämde sig direkt för att förhålla sig till situationen så bra som möjligt och anpassa vardagen.
– Jag har lärt mig och vant mig vid att lyssna med implantatet. Det blir ett annorlunda ljud och det finns situationer då det ändå är svårt att ta till sig tal, ofta beroende på höga omgivningsljud. Så visst har hörselnedsättningen påverkat min vardag och mitt sociala liv men jag har löst problemen på ett tillfredsställande sätt över tid.
Hjälp i vardagen
Förutom hörselimplantatet har Lena även en rad andra hjälpmedel för att underlätta i vardagen. Vid vissa tillfällen räcker inte implantatet till för att hon ska höra ordentligt och det krävs mycket energi att ta till sig allt tal.
– Mina hjälpmedel har varit och är guld värda. Jag har en konferensmikrofon som alltid är med i väskan och den underlättar mycket. Den använder jag vid föreläsningar då hörselslinga saknas, vid utbildningar och olika mötesforum. Då kan jag luta mig tillbaka lite och lyssna utan större ansträngning.
Lena har även akustikplattor på väggarna i arbetsrummet vilket gör ljuden betydligt behagligare. Hon har också en mygga, en liten mikrofon, som kan fästas på föreläsaren om det behövs. Privat kan mikrofonen användas vid bjudningar då den kan läggas intill personen hon sitter bredvid, eller när hon går på konsert eller teater där slinga saknas.
– Med implantat blir musik väldigt annorlunda, det låter inte som tidigare. Men jag har efter en lång tid ändå lärt mig att lyssna på musik på mitt sätt. Ljudet och talet från tv:n kan också vara svårt att ta till sig och då är mikrofonen till stor hjälp.
I hemmet har Lena också en slinga i telefonen och från Hörselvården har hon fått ett system med vibrator som kan placeras under huvudkudden med brandlarm, telefonväckning eller när telefonen ringer.
– Till en början kändes det oroligt och osäkert om det skulle fungera men det är verkligen fantastiskt med all teknik som gör det möjligt för mig att höra. Men det måste skötas och laddas varje dag, det får jag aldrig missa. Är jag bortbjuden en kväll tar jag med mig extrabatterier och batteri och laddare följer alltid med om jag reser bort.
När Lena hade drabbats av hjärnhinneinflammationen och förlorade både hörsel och balans blev hon sjukskriven under en lång tid. Efter en tid började hon arbeta halvtid igen som verksamhetschef men kände efter tre-fyra år att hon ville gå tillbaka till jobbet som distriktssköterska, något hon redan hade tänkt på innan livet förändrades 2008.
– I slutet av förra året fattade jag mitt bästa beslut någonsin vad gäller arbetslivet – att arbeta som distriktssköterska. Det är mottagningsarbete med patientmöte och stort fokus på folkhälsoarbete i lugn och tyst miljö och det passar mig och min hörsel bra. Jag har en fin och bra vardag med så oerhört mycket som fungerar väl och som jag är tacksam för.
Fakta Sensorineural hörselnedsättning
En hörselskada kan sitta i mellanörat, i innerörat eller på hörselnerven. Om innerörat eller hörselnerven är skadad kallas det för en sensorineural hörselnedsättning. Skador i innerörat är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning. Sådana sensorineurala hörselskador, på nervtrådarna från snäckan eller på hörselsnäckan, innebär att sinnesceller och nervtrådar i innerörat saknas eller inte fungerar. Detta kan bero på bland annat sjukdomar som Röda hund, Menières sjukdom och hjärnhinneinflammation.
Vid en sensorineural hörselnedsättning försvinner vissa ljudintervall, vissa frekvenser, helt eller delvis, främst diskantljud. Svaga ljud blir också svårare att uppfatta och hörselskärpan blir sämre. Ljuden förvrängs och flyter ihop vilket gör att tal blir svårare att skilja från bakgrundsljud. Personen kan uppfatta att något sägs men inte vad och när flera samtalar blir som en otydlig gröt. Det blir också mer besvärligt att uppfatta små skillnader i tidpunkt mellan ljud.
De som drabbas av en sensorineural hörselnedsättning får vanligtvis en hörapparat eller ett hörselimplantat. Hörselskador i innerörat kan i dagsläget inte botas men forskning pågår och i framtiden kan vi kanske se reparation av skadade hårceller i innerörat med hjälp av genterapi.
Källa: Hörselskadades Riksförbund HRF