Känns det som minnet sviktar ibland och du blir glömsk? Kanske lite extra glömsk när du är stressad? Det är minst lika viktigt att hålla hjärnan i form som det är att hålla kroppen i form.
Man kan dela in människans minne i olika system. När man blir äldre försämras det episodiska minnet, minnet för händelser och episoder.
– Det ligger flera faktorer bakom detta. Till exempel så avtar/minskar antalet dopaminreceptorerna med stigande ålder. Sen har man även identifierat flera psykologiska faktorer, som till exempel att uppmärksamheten försämras. Det blir svårare att vara uppmärksam och koncentrerad, berättar Lars-Göran Nilsson, Professor i Psykologi vid Stockholms Universitet.
De andra minnessystemen påverkas dock inte. Tvärtom kan till exempel det semantiska minnet, minnet för generell kunskap om världen, bli bättre upp till 70-75 års ålder.
– Sen har man förstås olika genetiska förutsättningar för ett bra minne. Arv och miljö har ungefär lika stor betydelse, säger Lars-Göran Nilsson.
Det har till exempel visat sig att kvinnor har ett bättre episodiskt minne än män.
Lars-Göran Nilsson har också visat att minnet blir bättre för varje ny generation. Det beror främst på tre faktorer; nutrition/näring, utbildning/samhällsstimulans och syskonskarans storlek.
– Vi äter allt bättre mat, får mer stimulans i samhället via till exempel media och internet. Hjärnan är väldigt plastisk och anpassar sig efter hur mycket information man tar emot. Syskonskarans storlek har också minskat, vilket betyder att de ekonomiska och känslomässiga resurserna per barn blir större och ger effekt på minnet, berättar han.
Undvik stress
När det gäller stress kan en liten mängd positiv stress vara bra för minnet. Man blir alert och aktiv. Men är man stressad under en längre tid är det alltid av ondo och kan till och med ge bestående strukturella skador.
– Om man blir utbränd krävs det lika lång tid att rehabilitera minnet/hjärnan som den tid man levt med stressen. Det enda som hjälper är att ta det lugnt och att gå i terapi, säger Lars-Göran Nilsson.
När man stressar är det återigen det episodiska minnet som påverkas. Det är det känsligaste av minnessystemen. Andra faktorer som alkohol, näring och nikotin sägs också ha påverkan på minnet.
Håll dig aktiv
Vad kan man då göra för att hålla hjärnan aktiv och undvika att bli glömsk?
– Försök fokusera din uppmärksamhet och koncentrera dig fullt ut på det du ska lära dig till exempel. Det är grundregeln, säger Lars-Göran Nilsson. Genom att vara aktiv och alert, intresserad och engagerad, och inte lägga sig och titta på blommorna i tapeten, gör man mycket nytta för minnet, fortsätter han.
– Det är mitt bästa tips. Om man lever ett aktivt och engagerat liv har man en reservkapacitet som man inte har annars.
Det kan även göra att man undviker/skjuter på demenssjukdomar.
– Forskning visar idag att våra hjärnceller kan nybildas. Det är lovande resultat för all form av rehabilitering. Dessa data visar att loppet inte är kört om man till exempel drabbas av en stroke. Om man tränar korrekt kan man få tillbaka sin förmåga, både kognitivt och fysiskt, säger Lars-Göran Nilsson.
Han berättar om en klassisk studie som gjorts på taxichaufförer som arbetar inne i centrala London och taxichaufförer som arbetar i en mindre engelsk stad (Maguire et al., 2000). Det visade sig att de som arbetade inne i London, med mycket mer information, gator och adresser att hålla reda på, hade större volym på sin hippocampus (det område i hjärnan där stora delar av minnet är lokaliserat, bland annat det som har med geografisk lokalisering att göra). Antalet nervceller i hjärnan kan alltså öka.
I en annan studie fick en grupp människor jonglera regelbundet och en annan grupp inte. Med hjärnavbildningsteknik kunde man sedan mäta hjärnaktiviteten och efter bara tre månader hade volymen på ett område i nackloben kopplat till hur rörelser uppfattas blivit större hos de som jonglerat.
– Dessa studier visar tydligt att det lönar sig att hålla sig aktiv och träna sin hjärna, och att det går att förbättra hjärnans kapacitet och få resultat snabbt, säger Lars-Göran Nilsson.
Så fungerar minnet
Vårt minne kan delas in i fem olika typer. Procedurminne är förvärvade, motoriska färdigheter (som att gå, cykla och simma), Perceptuellt minne är för identifiering av objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck, Semantiskt minne är för generell kunskap om världen (som att 100 cm är en meter), Korttidsminne är ett aktivt arbetsminne för information som man just bearbetar (som när man skriver av en text) och Episodiskt minne är för händelser och episoder definierade i tid och rum och konkret relaterade till egna upplevelser (som vem man träffade på festen förra veckan).
Källa: Nationalencyklopedin (Lars-Göran Nilsson)
3 sätt att träna minnet
- Lös korsord: när du löser korsord eller sudoku använder du hela hjärnans nätverk
- Spela memory: ett klassiskt sätt att träna minnet som stimulerar minne och koncentration
- Läs en bok: när vi läser får hjärnan själv skapa bilder till skillnad från när vi t ex ser på tv och bilderna levereras färdigt