Att inte kunna kontrollera sin blåsa är för många mycket pinsamt och tabubelagt. Men besvären är mycket vanligare än vi tror, och istället för att skämmas finns det hjälp att ta till.
Till att börja med kan urininkontinens innebära flera olika sorters besvär. Det kan till exempel handla om ansträngningsinkontinens, orsakat av vardagliga fysiska ansträngningar som nysningar, skratt eller lyft. Denna form innebär att slutmuskeln mellan blåsan och urinröret inte kan hålla tätt när den utsätts för tryck från buken.
En annan form är träningsinkontinens som innebär att urinblåsans tömningsmuskel har onormala sammandragningar som gör att man blir kissnödig även om blåsan inte är full. Det är en del av överaktiv blåsa, som också ger ett plötsligt och kraftigt behov av att kissa.
En tredje variant är blandinkontinens som är en kombination av ansträngnings- och träningsinkontinens. Överrinningsinkontinens innebär att blåsan inte kan tömmas som den ska och att urin därför läcker ut när blåsan är full.
Men det finns många fler varianter och orsaker till urininkontinens; torra slemhinnor, urinvägsinfektioner, rökning, övervikt, graviditet, klimakteriebesvär m.m. Inkontinens kan också uppkomma vid neurologiska sjukdomar eller som biverkning av vissa läkemedel.
Arvet spelar roll
Ärftlighet har också visat sig vara en viktig orsak till urininkontinens. Det visar resultat från en nyligen genomförd tvillingstudie av forskare vid Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet. Studien visar att människors benägenhet att utveckla urininkontinens kan till hälften förklaras av genetiska förutsättningar.
– Inkontinens beror på flera olika faktorer som samspelar. Vi vet sedan tidigare att det också finns ärftliga faktorer, men för första gången kan vi för olika typer av urinvägsbesvär visa hur viktig den genetiska komponenten är, säger gynekologen Anna Lena Wennberg, en av forskarna som står bakom studien. Hon tror inte att det finns en enda inkontinensgen, utan att det är flera olika gener som spelar in. Dessa gener samvarierar med olika miljöfaktorer eller orsakar sjukdomar som i sin tur ökar risken för urininkontinens.
– Urininkontinens är ett multifaktoriellt tillstånd och även om vi nu vet att en stor del av variationen människor emellan beror på gener kommer en del av behandlingen även fortsättningsvis att riktas in på miljöfaktorer som vi lättare kan påverka, som rökning och övervikt, säger hon.
Gör något åt det
Ofta beror urininkontinens på en försvagad muskulatur i bukhålan. Vältränade bäckenbottenmuskler hjälper till att hålla upp urinblåsan och urinröret. Därför kan träning av musklerna i bäckenbotten genom knipövningar hjälpa liksom motion. Be gärna din gynekolog eller barnmorska kontrollera din bäckenbotten muskulatur och ge dig råd om hur du kan träna dem.
Det är också viktigt att gå regelbundet på toaletten, inte för ofta men man ska heller inte hålla sig för länge. Vid själva besöket kan man tänka på att slappna av, sitta skönt och att undvika stress och att krysta. Om man har bråttom och krystar när man kissar kan de känsliga kissreflexerna påverkas.
Läkemedel har mest effekt på tränings- och blandinkontinens och fungerar inte dessa kan elektrostimulering testas. Operation finns även som alternativ och syftar till att återställa urinrörets läge under symfysen, blygdbenet.
För att lindra symptomen finns det förstås även inkontinensbindor eller blöjor som absorberar vätska och döljer dålig lukt, men man kanske vill kunna göra mer åt problemen än stå ut. Ta kontakt med husläkare, distriktssköterska, kontinensmottagning eller barnmorska om du behöver hjälp. Om inte de kan hjälpa dig kan de remittera vidare till en specialist som kan ställa diagnos, förklara olika behandlingsalternativ osv.
För kvinnor – Träning av bäckenbottenmuskulaturen
* Ligg ner på rygg med böjda ben. Knip ihop, som när du avbryter en urinstråle, och dra upp bäckenbottenmuskulaturen utmed slidans hela längd. Upprepa 7 till 8 ggr.
* Prova att knipa ihop och dra upp dina bäckenbottenmuskler när du står upp, t ex när du väntar på bussen.
* För att kontrollera att du kniper rätt: prova att kissa lite försiktigare, dvs. med minskad stråle, en kort stund. Sen är det viktigt att du kissar klart och tömmer blåsan.
* Träna uthålligheten genom att knipa och lyfta upp bäckenbottenmuskulaturen, men inte lika kraftfullt som vid första övningen. Knip ihop och dra upp muskulaturen och håll kvar i 20-30 sekunder och slappna därefter av lika länge. Upprepa ett par ggr.
Försök göra dessa övningar ett par ggr varje dag.
Källa: Vårdguiden