Search for content, post, videos

Bra och dåliga fetter

Fett är en viktig energikälla och den är avgörande för att vi ska må bra. Fetterna förser oss med de livsnödvändiga fettsyrorna, som kroppen inte kan tillverka själv. Fettsyrorna påverkar bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. Många skulle dock må bättre av att äta mindre fett och för de flesta är det ännu viktigare att äta rätt sorts fett, det vill säga mindre mättat fett och mer omättat fett.

Fett kan delas in i mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dessa olika varianter är sättet på vilket fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i blodet vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enkelomättat och fleromättat fett kan däremot sänka halten av kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar. Sedan finns det något som kallas transfett, det ökar, precis som mättat fett, risken för hjärt- och kärlsjukdom. Transfett finns ofta i livsmedel som även innehåller mycket mättat fett.

Rekommenderade fetter

I de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som nyligen tagits fram betonar man just också mer vilken typ av fett man bör äta än mängden.
– Bra fetter är till exempel raps- och olivolja och mjuka matfetter, säger Irene Mattisson på Livsmedelsverket.
I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det. Du kan till exempel byta ut smöret mot nyckelhålsmärkt margarin och använda flytande margarin eller olja när du lagar mat.

Mättat fett finns i animaliska livsmedel och i en del vegetabiliska oljor. Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja. Fleromättat fett finns till exempel i rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja, solros- och majsolja, olja från dådra, Camelina sativa, som finns i många matfetter, sesamfröolja, linfröolja m.m.