Att de som är glutenintoleranta mår väldigt dåligt av glutenprodukter har man vetat länge. Men på senare tid har gluten allt oftare hamnat under luppen för närmare studier av dess negativa effekter på människokroppen.
Obalans i kroppen
Sanna Törsleff är psykolog och näringsterapeut och jobbar med ett synsätt och ett praktiserande där man inte behandlar symptomen utan orsaken till problemet. Hon arbetar ofta med kroniska tillstånd där syftet är att frångå livslång medicinering genom att till exempel jobba med kosten.
– Allt börjar i tarmen och här sitter också stora delar av immunförsvaret. Tarmen kan påverkas av gluten trots att man inte är glutenintolerant, berättar Sanna. Hon jobbar bland annat med tester på blod, avföring och urin som kan fastställa olika obalanser i kroppen.
– De tester man oftast använder sig av i skolmedicinen upptäcker inte celiaki, glutenintolerans, förrän den är fullt utvecklad. Man lever med celiaki länge innan den går att upptäcka, och det kan vara en lång process, berättar hon.
Läckande tarm
Glutenrelaterat syndrom, som alltså inte är glutenintolerans utan mer en födoämneskänslighet, kan leda till ökad tarmpermeabilitet, en läckande tarm. När man får en läckande tarm fungerar inte kontrollen över vad som kommer in i kroppen via tarmslemhinnan. Då kan bakterier, svamp, osmält mat och andra potentiellt skadliga ämnen passera och ta sig ut i kroppen. Detta orsakar en immunreaktion och inflammationer.
– Allt detta kan ske utan att man har symptom i tarmen. Man kan få värk i fingerleder och knän.
Kronisk inflammation kan orsaka reumatism och neurologiska problem. Man tror sig också kunna se en koppling till Alzheimers, Parkinson, ADHD och depression, säger Sanna.
– Men det är viktigt att understryka att glutenproblematiken är en del i pusslet kring kroniska sjukdomar. Det gäller att jobba med funktionsmedicin, då man ser till hela personen och hitta underliggande orsaker.
Vill man läsa mer om detta rekommenderar Sanna boken “Charmen med tarmen” av Guilia Enders.
Lyssna på dig själv
Professor Charlotte Erlandsson-Albertsson berättar att det kan vara svårt att se de tidiga symptomen på känslighet mot gluten och att det allra viktigaste är att lyssna på sig själv. Hur känner man sig efter att ha ätit ett livsmedel innehållande gluten? Det är den absolut bästa indikationen på hur kroppen reagerar på gluten.
– Det finns norsk-engelska studier som visar på att personer med autism mått betydligt bättre när de lyft bort gluten från sin kost. Det är också konstaterat att gluten är mycket inflammationsdrivande, berättar Charlotte vidare.
Läs innehållet
– Kosten är väldigt viktig och genom kostförändringar kan man göra något åt flera problem. Man har förmodligen kommit fram till att vi inte missar något genom att lyfta bort gluten, därför är det bättre att äta glutenfritt. Men håll koll på livsmedel som är glutenfria så att de inte innehåller andra dåliga ingredienser eller är väldigt sötade.
Charlotte poängterar också att gluten tillsätts i helt otippade livsmedel och ger ett överskott på glutenprotein. Så det är mycket viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen på det man äter.
Glutenfritt
- Gluten är en del av proteinerna som finns i vete, råg och korn.
- Glutenfri kost blir gärna fiberfattig. Det är bra att tillsätta fibrer vid brödbakning.
- Satsa på rena råvaror som kött, fisk ägg, frukt, grönsaker och potatis.
“Håll koll på livsmedel som är glutenfria så att de inte innehåller andra dåliga ingredienser eller är väldigt sötade.“