När Martin Mikaelsson gick i högstadiet fick han diagnosen Aspergers syndrom. Under åren har han fått kämpa med svårigheter som att strukturera upp vardagen och tackla stora förändringar. Idag har han lärt sig att leva med sin diagnos och låter den inte styra hur livet blir.
Det har gått lite mer än tjugo år sedan Martin Mikaelsson, 36, fick reda på att han hade Aspergers syndrom. Han gick sista året på högstadiet när han fick diagnosen. Som av en slump hade en gymnasieskola i Stockholm nyligen startat en klass för elever med Aspergers syndrom och när det var dags för Martin att börja fick han en plats där.
– Innan jag fick diagnosen hade jag aldrig hört talas om den. Jag visste inte om det var positivt eller negativt, jag tänkte bara att det var den personen jag var. När jag började i den nya klassen fick jag träffa andra likasinnade, vilket var fint. Även om det fanns likheter har jag samtidigt märkt att alla jag har träffat med Aspergers syndrom under åren har varit helt olika, berättar han.
Vanligt med specialintresse
Aspergers syndrom är en av diagnoserna i autismspektrumtillstånd som är ett samlingsnamn för olika typer av autism. Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt för olika personer, symtomen kan också vara olika starka. Men det finns några saker som utmärker diagnosen. Ofta kan personer med Aspergers syndrom ha speciella, begränsade intressen. Det handlar många gånger om intressen där det finns exakta faktakunskaper som går att lära sig utantill. Specialintresset kan märkas tidigt, redan i förskoleåldern hos vissa. Martin har sedan han varit liten haft ett starkt datorintresse. När han var sju år gammal fick han sin första speldator. De första åren ägnade han mest åt att spela dataspel men sedan fick han upp ögonen för programmering. Men specialintresset har inte bara varit till glädje för egen del, kunskapen om datorer har han även haft stor nytta av i jobbet som butiksbiträde.
– Jag har kunnat rycka in och hjälpa till om något har strulat i till exempel kassaapparaterna. Tack vare det jag lärt mig har jag lyckats ordna det på ett sätt som ingen annan kanske hade kunnat göra.
Kontakt med nya människor
Något annat som vanligtvis kännetecknar Aspergers syndrom är svårigheter inom social interaktion och kommunikation. Personer med Aspergers syndrom har många gånger ett stort ordförråd men kan ändå ha väldigt svårt för att kommunicera på ett funktionellt och avslappnat sätt. Det som sägs kan ofta tolkas bokstavligt men det kan också handla om att förstå innebörden och underliggande budskap i tonfall. För Martins del har han upplevt det som jobbigt att ha kontakt med nya människor, som att samtala i telefon med någon han aldrig pratat med tidigare.
Rutinbundenhet
Många med Aspergers syndrom har ett behov av fasta rutiner, något som Martin också känner igen sig i. Rutiner och checklistor har varit ett måste för att ha koll på tillvaron och det han ska göra.
– Under tonåren, och även till viss del idag, hade jag lätt för att försvinna i min egen värld och har alltid haft svårt för att koncentrera mig. Om jag inte har haft allting nedskrivet har jag tappat bort mig i det jag skulle göra. När jag var yngre blev jag väldigt stressad av det men med åren har det blivit bättre, berättar han.
Svårt med förändringar
Rutinbundenheten handlar inte bara om ett sätt att organisera tillvaron, det skapar även en trygghet. I likhet med andra med Aspergers syndrom har Martin tyckt det varit svårt med omställningar och göra sådant som är ovant.
– Jag har varit rädd för att testa något nytt, eftersom det ju finns risker förknippade med det. Det har gjort att jag velat hålla mig till ”den säkra zonen” hela tiden.
Strax innan Martin fyllde 30 år upplevde han något av en livskris. Han arbetade långa dagar och smygjobbade även på lediga dagar. När han mådde som värst tog han till alkoholen för att klara av tillvaron. Han kom till en punkt då han var tvungen att ta itu med de tankar som hade plågat honom.
– Jag tog det avgörande beslutet att sluta vara rädd för att testa nya saker. Det var ett inte helt lätt beslut men jag kände att jag var tvungen att våga lite för att vinna.
Martin har också känt stark oro inför stora förändringar i livet. Tidigare i år sålde han sin lägenhet i Helenelund, en process som framkallade mycket ängslan.
– Att släppa det boende och hem jag hade haft i flera år var ett stort steg för mig och det var många tankar och mycket oro inför beslutet. I slutändan fick jag landa i att det inte går att vara helt säker på allt och att jag får försöka göra det jag tror på.
Idag bor han tillsammans med sin fästmö Hanna och med åren har han lärt sig att hantera sina svårigheter allt bättre och lösa det som blir jobbigt på bästa sätt. Numera trivs han väldigt bra med att ha kontakt med nya människor i butiken och han blir inte lika stressad idag när han ska planera vardagen, även om det fortfarande kräver mycket struktur.
– Jag försöker leva mitt liv och låter inte min funktionsnedsättning vara i vägen för det jag ska göra.