I denna första artikel i vår serie ”Funktionsnedsättning – Utmaningar och Hjälpmedel” tar vi upp betydelsen av kommunikation, för praktiska ärenden, delaktighet och samspel.
Ordet kommunikation kommer från latinets communicare vilket betyder att något ska bli gemensamt, och det säger ganska mycket om hur viktig kommunikationen är i samspelet med samhället. Om man på grund av fysiskt eller psykiskt funktionshinder inte kan kommunicera missar man inte bara information utan även påverkan, tankar och känslor.
Allt kan man förstås inte göra någonting åt men idag finns det många alternativa och kompletterande kommunikationssätt och flera smarta kommunikationshjälpmedel. Man kan använda sig av ljud, kroppsspråk, tecken eller bilder för att kommunicera. Den tekniska utvecklingen, och inte minst Internet, har haft en stor betydelse och idag finns det specialanpassade datorer, programvaror, taligenkänningsprogram och minidatorer som kan fästas på permobilen, som underlättar vardagen betydligt för många. Det finns också olika lösningar för att styra hjälpmedlen på, till exempel kan brukare idag använda ögonen för att peka på dataskärmen. Hjälpmedlen underlättar inte bara vardagen de utvecklar även språket, den sociala förmågan och ger mer frihet och självständighet till brukaren.
Att bli bemött med värdighet
Post- och telestyrelsen (PTS) finansierar flera olika kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning, däribland Bildtelefoni, där en teckenspråktolk förmedlar samtal mellan teckenspråk och tal och Texttelefoni, där man förmedlar samtal mellan personer som använder texttelefon och personer som använder vanlig telefon. Man har också en posttjänst för äldre personer med funktionsnedsättning i glesbygd och portofri befordran av blindskriftsförändelser samt kostnadsfri nummerupplysning.
– Vi har fått bra respons på våra tjänster genom en kontinuerlig kontakt med brukarna och vi försöker utveckla dem ikapp med den nya tekniken, såsom smarta mobiler m.m. Nu tittar vi bland annat på elektroniska betallösningar och hur olika grupper med funktionsnedsättning kan ta till sig den här tekniken och använda sig av tjänsterna, berättar Marlena Molak-Brindell, handläggare på PTS.
Hon är också ansvarig handläggare för tjänsten Teletal. Det hela började med att Kent-Ove Wåhlberg, dåvarande Talhandikappades riksförenings vice ordförande som också lider av talsvårigheter på grund av neurologisk sjukdom, blev trött på att bli illa bemött vid telefonsamtal. Ibland slängde de på luren och bad honom återkomma när han nyktrat till. Han frågade Socialstyrelsen hur personer med talsvårigheter kan bli bemötta med värdighet när de ska ringa ett samtal. De tog frågan på allvar och tjänsten där en taltolk förmedlar telefonsamtal i form av trepartsamtal utvecklades. Samtalstolkarna på tjänsten tar idag emot cirka 3200 samtal per månad.
– De hjälper till att tolka vad som sägs, både för brukaren och för den andra parten, de kan anteckna samtalet för personer som har svårt att hålla den röda tråden, de hjälper till att förbereda samtalet och ger trygghet och stöd, säger Marlena Molak-Brindell.
Kent-Wåhlberg är mycket nöjd med att tjänsten har kommit till trots att han själv använder den i mindre utsträckning idag.
– Förutom Teletal är datorn mycket viktig för min kommunikation idag, berättar han.
Att utkämpa strider
Mary Woodhouse Fries, 80 år, är gravt hörselskadad sedan födseln och har inte bara fått kämpa för att göra sin egen röst hörd i samhället, hon har även tvingats kämpa för sina två funktionshindrade barns rättigheter.
– Jag kom till Sverige när jag var 20 år och kunde bara ett par ord svenska. ”Deaf and dumb” var den gängse uppfattningen då. Som barn sa en öronspecialist till mig att jag aldrig skulle klara av att lära mig ett främmande språk, men jag är envis! Det var svårt att bli bra bemött när man är gravt hörselskadad, invandrare och mor till utvecklingsstörda barn – vilket ibland påstods kunde vara ärftligt. Skymf. Naturligtvis hade jag dåligt självförtroende och det tog lång tid innan jag lärde mig yttra mig, säga min mening, stå på mig och påverka, berättar hon.
Mary Woodhouse Fries tycker att Teletal är till stor hjälp när hon inte kan se den hon talar med och avläsa dennes läppar.
– Samtalstolkarna som hjälper till i samtalet är jätteduktiga och det är skönt att kunna få en sammanfattning av hela samtalet på mail efteråt. Det känns som jag får mer respekt och blir ”sedd”. Personen jag talar med fattar att jag är någon att räkna med, de kan inte vifta bort mig eller slänga på luren som en politiker gjorde en gång. Det känns som jag får mer pondus! Jag blir bemött med värdighet, berättar hon.
Att få kommunicera är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige följer konventionen sedan 2008.