En vanlig anledning till värk är smärta från muskler kring nacke och rygg. Värken kan komma efter ett tungt lyft, en hastig rörelse eller när vi har rört på oss för lite.

De flesta av oss drabbas någon gång i livet av nack- och ryggvärk och i de flesta fall är det musklerna som protesterar mot till exempel häftiga rörelser, om man lyfter på fel sätt eller för mycket stillasittande. Människan är skapt för att göra lite av varje, inte för långvarigt stillasittande utan pauser. Det långvariga statiska arbetet kan bli belastande. Muskelfibrerna får en ojämn arbetsfördelning, vissa belastas hela tiden medan andra inte gör någonting. Överbelastade muskelfibrer (eller muskelceller) drabbas av syrebrist och näringsbrist, vilket retar upp smärtnerverna och vi får ont.

– Därför är det viktigt att bryta stillasittandet med pauser, andra arbetstekniker och att träna regelbundet i förebyggande syfte, säger Eva Kosek, docent och överläkare vid institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska institutet.

En annan orsak till att få värk är besvär med lederna. Till exempel kan man få ont i lederna vid en förkylning eller har någon annan infektion i kroppen. Värken kan även hänga samman med ledförändringar som sker när vi blir äldre. Ledsjukdomar såsom artros och ledgångsreumatism ger ofta långvarig och återkommande smärta i lederna.

Den överraskande smärtan

Det är även vanligt att drabbas av plötslig smärta. En hastig rörelse med huvudet kan resultera i en otrevlig nackspärr. Symtomen är värk och kramp i nackmusklerna. Nackspärr kan även uppstå om du har legat obekvämt, suttit i drag eller belastat nackmusklerna ensidigt. Många har också upplevt en plötslig smärta som slår till i ryggen. Ofta handlar det om ryggskott som i regel går över efter några dagar/veckor. Vid ryggskott får du snabbt, eller smygande, smärtor i ländryggen. Oftast gör det mer ont vid vissa rörelser och värken kan komma med smärtor från muskler, kotleder, diskar och ledband. Ibland kan det stråla ner över skinkor och höfter och kallas då i vardagstal för ischias. Ryggskott kan bero på kotförskjutning, hoptryckta diskar eller diskbråck, men för det mesta hittar man ingen bakomliggande orsak.

Även diskbråck förekommer oftast i ländryggen. Diskbråck är en degeneration av disken. Denna spricker upp och börjar bukta ut. Diskbråck behöver inte ge upphov till någon smärta och läker vanligtvis ut av sig själva. I vissa fall kan man dock få ont av sitt diskbråck, särskilt om det även trycker på nervstrukturer.

– De som har ont av sitt diskbråck har oftast ont kring själva diskbråcket till exempel i ländrygg eller nacke. Om diskbråcket också retar närliggande nervstrukturer får man typiskt ont även i armen eller benet beroende på var diskbråcket sitter. Det är dock viktigt att komma ihåg att utstrålande smärta i arm eller ben kan uppstå även vid andra tillstånd utan att några nervstrukturer är i kläm. Diskbråck läker oftast ut av sig själva, men om smärtan är svår kan man behöva hjälp med smärtlindrande läkemedel eller i undantagsfall operation, förklarar Eva Kosek.

Många metoder

Det finns diverse behandlingar och medel mot smärta i nacke eller rygg. Ofta kan man få värdefull hjälp av en sjukgymnast, till exempel råd hur man ska komma igång och röra på sig. Viktigt är även att få råd om hur man ska träna för att bli starkare och därmed minska risken för att smärtan ska komma tillbaka. Ibland kan man behöva smärtlindring i form av smärtstillande eller inflammationsdämpande läkemedel. Man kan även använda sig av kyla- och värmebehandling eller elektrisk stimulering i vissa fall. Vid väldigt illa smärta kan det bli aktuellt med operation. Smärta har också en stark inverkan på psyket. Därför kan man behöva stöd och kunskap om hur man tänker kring sin värk och sin situation.

– Smärta är en varningssignal. Får du värk som du inte känner igen ska du söka vård för att ta reda på vad det är och för att få rätt hjälp, säger Eva Kosek.

Den bästa metoden för att lindra smärtan på egen hand är att träna. I början kan det göra för ont att över huvud taget röra sig men när det väl känns lite bättre är det bra att försöka röra på sig. Då blir du återställd snabbare. En god idé är att ta hjälp av en sjukgymnast som kan visa dig bra och korrekta träningsmetoder. Vid långvarig smärta kan du behöva göra saker som gör ont. Men det gäller att lära sig hitta sina gränser. Undvik att planera in viktiga saker dagen efter du har varit på ett träningspass eller gjort något annat om du vet att du lätt får värk.

Lindra och förebygg värk i rygg och nacke

  • Tänk på att sitta rätt vid datorn. Du kan ta hjälp av en sjukgymnast eller ergonom för att se över din arbetsplats om du är osäker.
  • Träna och motionera. Motion gör dig starkare och smidigare och med t ex styrketräning kan du bygga upp muskler och därmed förebygga nack- och ryggvärk.
  • Att stretcha och tänja de stela musklerna kan ha en positiv effekt.
  • Avslappning. Smärta leder till ökad spänning i de ömma musklerna, vilket i sin tur kan ge upphov till ytterligare värk. En sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor kan hjälpa dig med råd och övningar. Glöm inte bort att ta pauser regelbundet om du har ett arbete där du står eller sitter mycket i samma ställning. Genom att helt avbryta arbetet en stund får musklerna chans att slappna av ordentligt.
  • Tänk på hur du lyfter – håll det du ska lyfta nära kroppen.
  • Använd gärna ryggsäck för att undvika snedbelastning.
  • Vid muskelvärk kan det vara skönt med värme, t ex i form av en riskudde som du värmer upp och lägger runt nacken eller axlarna.

Källa: Vårdguiden

 

Läs mer: Så undviker du värk i rygg och nacke

Läs mer: 8 tips för att förebygga och lindra rygg- och nackvärk

Läs mer: Martin Lidbergs bästa tips för en stark rygg

Läs mer: Sitt mindre och få bättre hälsa – 12 tips för mer rörelse