Search for content, post, videos

Så blir du av med dina hudproblem

Problem med huden kan vara väldigt besvärade och handikappande. Vid tex Rocacea kan det också ta lång tid innan man blir bra. Men lindring finns.

Hudsvamp – ett vanligt besvär

Svampinfektion kan drabba alla delar av huden och hör till de vanligaste infektionssjukdomarna. Det finns olika typer av svampinfektioner och de orsakas ofta av så kallade dermatofyter, trådsvampar. Dermatofyter kan infektera hud, hår och naglar.

– Infektionerna orsakas även av jästsvampar såsom Candida. De ger ofta problem i slemhinnan i slidan och i munhålan men förekommer även i armhålor, ljumskar och under bysten, säger Jan Faegermann, professor på hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vanliga symtom är klåda eller att huden blir röd och irriterad. Svampen sprids från både människor och djur. Man kan också få svampinfektioner om man tvättar sig mycket, diskar mycket eller använder många rengöringsprodukter. Ljumsksvamp ger kliande utslag högt upp på insidan av ena eller båda låren. Svamp i hårbotten förekommer oftast bland barn men kan ibland överföras från djur som t ex katt, marsvin och kanin. Fotsvamp kan indirekt smitta mellan människor. Om någon med svamp rör sig i exempelvis ett badhus kan fötterna fjälla, och i dessa fjäll finns svampen. Svampinfektioner är inte farliga och går ofta över av sig själva. Svamp i hårbotten behandlas med läkemedel i tablettform, ibland i kombination med schampo-behandling. Vid fotsvamp används oftast svampkräm men i mer besvärliga fall kan läkemedel i tablettform behöva användas, och ibland antibiotika.

– Det viktiga är att aldrig behandla utan konsultation, utan att ta ordentliga prover hos läkare för att vara säker på att det rör sig om svamp, säger Jan Faegermann.

Oklar orsak bakom rosacea

Rosacea är en av våra vanligaste hudsjukdomar. Sjukdomen karaktäriseras av rodnad, knottror och små varblåsor i ansiktet. Ofta börjar rosacea med att huden rodnar och svullnar i kortare perioder. Huden blir sedan mer långvarigt röd och svullen med vidgade blodkärl, knottror och varblåsor.

– Sjukdomen tros vara är kopplat till immunologi och till känsliga blodkärl. Det kan även finnas en liten del ärftlighet i grunden, men den faktiska orsaken bakom rosacea har man ännu inte kunnat klargöra, säger Mats Berg, hudläkare på hudkliniken i Sörmland. En del upplever att besvären ökar vid stress, när man äter viss typ av mat eller dricker alkohol. Andra får förvärrade utslag vid användning av tvål eller smink.

– Det bästa är helt enkelt att försöka prova sig fram och undvika det som huden tycks reagera på. Överdrivet solande är också något man bör vara försiktig med, menar Mats Berg.

Behandling sker vanligtvis med krämer eller medicin i tablettform. Laser kan ta bort ytliga blodkärl och ibland bleka rodnaden, men en sådan behandling måste man själv betala för.

– Målsättningen är att när man har besvär behandlar man så länge att man sedan är helt fri från dem, vilket de flesta lyckas med. Men det finns så klart personer som kan behöva kontinuerlig behandling. Har det inte läkt ut på två år så måste man definitivt få hjälp med ett annat alternativ, säger Mats Berg.

En patient har haft rosacea i 20 års tid och har fortfarande problem. Hon har upptäckt att hennes rosacea påverkas av hormoner och det är nästan uteslutande dessa som förvärrar problemet. Under graviditet och amning var problemen som värst då hon inte heller kunde använda sin vanliga antibiotika. Ett tips hon fått nu är att prova laser och hoppas att detta ska hjälpa.

Ta hand om benen

Åderbråck och blå ådernät upplevs ofta som missprydande och kan vara en ren plåga för vissa.

– Skillnaden mellan ådernät och åderbråck ligger till största delen i storleken. Ådernät är mycket små blå och röda vener i hudens yttersta lager men de är en del i samma sjukdom som åderbråck, säger Magnus Rydh, specialist i kärlkirurgi på Universitetssjukhuset i Linköping.

Åderbråck är lite större slingriga ådror som inte är farliga men som i vissa fall kan ge besvär, både estetiska och medicinska.

– Det kan finnas risk för ytliga inflammationer och bensår. Om man har stora åderbråck under en lång tid kan det bli ökat tryck på huden som så småningom tar skada. Det kan också börja klia och bli eksem på benen, förklarar Bo Risberg, professor och kärlkirurg.

Vid behandling av åderbråck är det viktigaste att ta bort de sjuka ytliga huvudstammarna (stora och/eller lilla åderbråcksvenen). Normalt finns det klaffar som fungerar som backventiler och leder blodet tillbaka till hjärtat men vid åderbråck håller inte klaffarna tätt utan läcker. Idag behandlas dessa vener som regel med någon form av mini-invasiv teknik, som till exempel laser. Själva åderbråcksknutorna tas bort med så kallad virknålsteknik genom mini-punktioner av huden. I vissa fall kan man spruta ett kärlretande skum för att ta bort knutorna.

Glöm inte fötterna

Förhårdnader och liktornar: Tag fotbad, använd fotfil och behandla området med salva med salicylsyra.

Nageltrång: fila på den bit som trycker mot huden, badda med vatten och lägg ett förband.

Självsprickor: Behandla med mjukgörande kräm dagtid och fet salva på natten. Du kan också använda specialplåster som ökar hudens fuktighet.

Skavsår: Tvätta blåsor och sår med tvål och vatten. Stick helst inte hål på blåsan. Är blåsan stor och gör ont kan du göra ett litet hål i kanten på blåsan med en ren nål och pressa ut vätskan. Spola rent med rinnande vatten. Avlasta skavsåret/blåsan med specialplåster.
Om du har diabetes eller har nedsatt cirkulation ska du behandlas av en fotspecialist.