Search for content, post, videos

Motionera mera

I dag finns det ingen behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet vid artros. Men mycket forskning pågår för att utröna lindrande behandlingar, bakomliggande orsaker och framförallt vikten av motion.

Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige. Totalt har omkring 7-800 000 personer i Sverige artros. Vid artros blir det en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion i leden. En artrosangripen led är stel och många artrospatienter besväras av smärta. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder, även om den kan förekomma också bland yngre personer. En del yrken med långvarig eller tung belastning på knä- och höftleder medför en ökad risk. Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet, övervikt och elitidrott. Det finns också en ärftlighet för sjukdomen.

– Inom forskningen arbetar man mycket just nu med att försöka hitta bakomliggande faktorer till varför man får artros. Till exempel letar forskarna efter inflammationsmarkörer, berättar Yvonne Edman på Reumatikerförbundet.

Bromsa nedbrytningen

I nuläget finns det ingen behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet. Istället inriktas behandlingen på att lindra smärtan och förbättra muskelfunktionerna. En nyhet på behandlingsfronten är ett relativt nytt läkemedel mot benskörhet som nu visar sig kunna bromsa nedbrytningen av leder och mildra symtomen vid knäledsartros. Det visar en tre år lång studie på cirka 1 400 patienter i 18 länder, rapporterar Reumatikerförbundets tidning Reumatikervärlden. Strontiumranelat (Protelos) som benskörhetsläkemedlet heter bromsade nedbrytningen av lederna med cirka ett år jämfört med de patienter som hade fått placebo. De som behandlats med en högre dos av läkemedlet visade även en betydande symtomlindring än de som fått den lägre dosen.

Vikten av att träna

Men det som framförallt framhålls inom forskningen kring artros är vikten av att träna, menar Yvonne Edman.

– Inom den forskning som är i framkant finns det mycket studier som visar att just rörelse är av stor vikt för artrospatienter. Många tycker att det gör ont och då låter man ofta bli att träna, men det man ser är att för artros är träning och viktreducering något som hjälper. När du tränar byggs muskulaturen upp runt den skadade leden och du får då mer stöd och hjälp från resten av kroppen.

Träning för patienter med artros har visat sig ha lika bra effekt på smärta som läkemedel. Det gäller både konditions- och styrketräning. Kondition och styrka ökar, förmågan i dagliga aktiviteter förbättras liksom livskvalitet. Ofta minskar också smärtan, vilket kan bero på att aktiviteterna satt igång kroppens egna smärtlindringssystem och ökat endorfinhalten. Träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. Vid svårare sjukdomsfall, med felställningar, försämrad rörlighet och svår smärta, är resultaten efter träning mer varierande och individuella. Ibland kan smärtlindring vara nödvändig för att kunna träna. Smärtan efter fysisk aktivitet är i sig inte farlig och gör inte sjukdomen värre, bara den är acceptabel och går tillbaks till ursprungsnivån efter 24 timmar.

På gång

Forskarna arbetar även med andra aspekter, till exempel undersöker grundforskarna ledbrosk och ledinflammation. Sjukdomen sätts också in i ett större såväl medicinskt som socialt sammanhang. Det söks kunskap om sjukdomens uppkomst och förlopp där målet är att finna miljöfaktorer av betydelse för att kunna förebygga artrosuppkomst. En annan forskningsgren kartlägger samhällsekonomiska och sociala konsekvenser. Dessa är viktig både för den enskilde individen och för samhället. Dessutom finns forskning inom proteskirurgin där utvecklingen går framåt, liksom utvecklingen av smärtbehandling och sjukgymnastik.