Search for content, post, videos

Forskning banar väg för färre biverkningar

Med hjälp av nya metoder hoppas forskarna att biverkningar vid cancerbehandlingar ska bli så få som möjligt.

En av de vanligaste behandlingsformerna är strålbehandling, vars syfte är att bota eller lindra sjukdomen samt att förebygga återfall. Strålningen ges till ett begränsat område på kroppen, precis där cancertumören finns. Eftersom strålningen påverkar även de friska cellerna i kroppen kan den därmed ge biverkningar. Vilka dessa är beror bland annat på var tumören sitter och hur mycket strålning man får.

Man skiljer även på akuta biverkningar som patienten får under själva behandlingen och de mer långvariga och i vissa fall permanenta följdverkningar som kan uppstå. I ett tidigt skede är det vanligt att drabbas av bland annat trötthet, illamående och torr hud i samband med behandling. Andra exempel är magbesvär och inflammationer i munhålan som oral mukosit, då personen får svårigheter att äta, dricka och kan uppleva smärta och muntorrhet.

De som räknas till de akuta– även om de ställer till med svåra besvär för patienten – är ofta övergående och det finns i dag läkemedel som kan lindra och minska besvären. Sena biverkningar kan uppstå flera månader eller år efter avslutad behandling och kan vara svåra att behandla. Det är därför viktigt att ha kunskap om sena biverkningar redan då behandlingen planeras för att kunna undvika dessa så långt det är möjligt. Modern strålbehandlingsteknik möjliggör detta i många fall.

De långvariga permanenta problemen behövs det dock mer kunskap om, menar Caroline Olsson, avdelningen för klinisk cancerepidemiologi, Sahlgrenska akademin, vars avhandling har undersökt sätt att bättre kunna beskriva förhållandet mellan stråldos och biverkningar än vad som är möjligt idag. Målet är att bygga upp en databas där alla faktorer som kan påverka behandlingsresultatet finns samlade. Denna information ska sedan kunna användas för att kunna individualisera cancerbehandlingen och säkerställa patienternas livskvalitet på lång sikt.

– Genom att samla in relevant information under pågående behandling kan vi få en bättre bild om varje individ, säger Caroline Olsson. Mycket finns dolt i våra gener men också andra faktorer som rökning, livsstil, motion och tidigare sjukdomshistoria påverkar utvecklingen av biverkningar.

– Det är inte alltid man kan undvika biverkningar, men om vi kan kartlägga vad det är som gör att vissa patienter drabbas mer och andra mindre skulle det vara möjligt att på så sätt skräddarsy strålbehandlingen, för att färre och mindre allvarliga biverkningar ska drabba patienterna i framtiden.