Nadja Öström var fruktansvärt trött, hon fick skakningar, nacksmärta och hjärtat rusade. Utbrändhet och stress trodde läkaren. I själva verket visade det sig bero på en inflammation i sköldkörteln.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida. Den producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Sköldkörtelproblematik är därför ett snårigt område med diffusa symtom och olika typer av sjukdomar. Oftast rör det sig om att sköldkörteln producerar för lite eller för mycket hormon. Exakt hur många som lider av sköldkörtelrubbningar är oklart. I dagsläget finns det drygt 421 000 diagnostiserade patienter, men mörkertalet är stort.

Läkaren trodde det var utbrändhet

En av dem som har drabbats är Nadja Öström. För 15 år sedan började hon märka av de första symtomen. Hon fick skakningar, huvudvärk, smärtor i nacken och en rejäl trötthet. En kväll fick hon plötsligt svårt att andas, hjärtat rusade och synen blev suddig. Alla prover såg dock normala ut men hon blev sjukskriven av läkaren som trodde det handlade om utbrändhet. Nadja gick kurser i stresshantering, gick hos sjukgymnast och efter ett år gick hon tillbaka till jobbet. Men hälsan var inte återställd.

– Jag hade lätt till tårar, kände mig extremt trött och värken i nacken var kvar. Håret var torrt och sprött liksom huden i händerna.

Hashimotos tyreoidit – en kronisk inflammation i sköldkörteln

Åren gick och Nadja mådde tidvis bättre. 2010 gick hon plötsligt upp i vikt, tappade aptiten och blev deprimerad och hon bad efter nya prover då hon under åren även sökt hjälp för hjärtproblem som inte visade sig ha någon orsak enligt läkaren. Den här gången visade det sig att värdet på TSH, som mäter sköldkörtelhormonerna, var för högt. Dessutom visade proverna att hennes immunförsvar bildade antikroppar mot sköldkörteln. Läkaren konstaterade att Nadja led av hashimotos tyreoidit, en kronisk inflammation i sköldkörteln, där produktionen av ämnesomsättningshormon bromsas och kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader.
Hon fick recept på standardläkemedlet levaxin och till en början fick det henne på fötter igen. Hungern kom tillbaka och humöret blev bättre. Men efter drygt ett år dök nya problem upp.

– Jag började vakna på nätterna och kunde inte sova. Det kändes plötsligt tungt att träna, jag fick vansinnigt ont i nacken igen, drabbades av yrsel och fick konstiga pip och klick i öronen.

Efter ett nytt besök hos läkaren ordinerades en högre dos av levaxinet. Symtomen som Nadja hade känt av förklarades som stress. Men en kort tid efter att dosen höjts fick hon hjärtrusning, ångest, svårt att andas och minnesproblem. Även denna gång sades detta bero på stress men Nadja, som inte kände sig särskilt stressad, misstänkte istället att hon reagerade på behandlingen.

Till slut hittade hon ett annat direktverkande läkemedel, liothyronin, ett konstgjort hormon som verkar på samma sätt som det naturliga sköldkörtelhormonet trijodtyronin, T3. Efter många vändor kom Nadja till sist i kontakt med en privatläkare som kunde skriva ut liothyronin och som hon verkade tåla bättre. Hon har även börjat äta NDT, naturligt sköldkörtelhormon som innehåller både hormonet T4 och T3. Det är gjort på torkad grishormon och är ett licenspreparat.

Måste ständigt tänka sig för

Idag mår Nadja bra. Hon orkar med sitt företag, familjelivet och det sociala livet som tidigare och livsenergin är tillbaka, tack vare optimal medicinering och naturlig kost. Men sjukdomen kräver att hon ständigt tänker sig för. Stress och lång tid utan återhämtning slår hårt med trötthet, ont i händer och svullnad som följd. Inte minst påverkas den mentala hälsan.

– Det är en otrolig påfrestning att ständigt behöva hålla koll på kroppen när man helst av allt bara vill leva på som vanligt. För några år sedan var det riktigt illa. Hjälplösheten och maktlösheten när jag inte fick rätt hjälp gjorde att jag nästan ville ta livet av mig. Tyvärr anklagar man lätt sig själv och tror att det är ens eget fel, att jag har ätit dåligt och stressat för mycket under alla år.

Ställ krav på vården

När Nadja började läsa på mer om sjukdomen kom hon i kontakt med Sköldkörtelföreningen och en facebookgrupp för andra i samma situation. Det visade sig att många hade näst intill identiska upplevelser som Nadja, särskilt vad gällde att få gehör hos vården.

– Många är desperata och mår otroligt dåligt över att ingen lyssnar på dem. Tyvärr är det svårt att få hjälp och vården ser väldigt olika ut beroende på var i landet du bor.

Till de som misstänker att de har problem med sköldkörteln råder hon att skaffa sig ordentligt med kunskap och ställa krav hos vården.

– Skriv ner alla symtom och be att få samtliga prover för att få en helhetsbild. Fråga efter TSH, fritt T4, fritt T3 och antikroppar mot sköldkörteln. Framförallt bör man läsa på själv och lära sig så mycket som möjligt om sin sjukdom, det är nog det bästa tipset jag kan ge.

 

Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får man hypertyreos. Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Den vanligaste orsaken till hypertyreos är att immunsystemet reagerar felaktigt och bildar antikroppar mot sköldkörteln som stimulerar den till ökad hormonbildning. En typ av hyperthyreos kallas Graves sjukdom, Basedows sjuka eller toxisk diffus struma. En annan typ kallas toxisk knölstruma.

Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan man få hypotyreos. Då får man låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Den vanligaste orsaken till att man producerar för lite hormoner är att kroppens eget immunförsvar har angripit sköldkörteln och orsakar en inflammation som förstör körtelvävnad. Andra orsaker kan till exempel vara att man haft en sjukdom i sköldkörteln eller hypofysen, graviditet, jodbrist eller en tidigare operation eller annan behandling mot struma.

Källa: 1177 Vårdguiden

Symtom

Rubbningar i sköldkörteln kan te sig på en rad olika sätt. Det finns en mängd olika symtom som kan vara tecken på hypotyreos, men du kan samtidigt lida av bara några få. Sjukdomsbilden kan också skilja sig åt från person till person. Klassiska symtom är till exempel trötthet, nedsatt ork, en ovanligt låg kroppstemperatur. Vissa får värre träningsvärk efter träningen och svårt att återhämta sig. Andra får låg puls. Var för sig behöver de här symtomen inte bero på problem med sköldkörteln, det är summan av allt som spelar in. Misstänker du att du har problem med sköldkörteln? Skriv upp alla symtom du har och ta med dig till läkaren.